keskiviikko 15. lokakuuta 2014

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?

Det som händer i värden påverkar oss bara genom det sätt på vilket vi väljer att tänka kring det
- Jonathan Haidt

Nutidens människor sägs vara allt olyckligare än tidigare, trots att levnadsstandarden exempelvis i norden är mycket högre än i många andra delar av värden. Fast vi har faktorer som hälsa, utbildning,ekonomi & jämstäldhet mår vi många gånger psykiskt sämre än många andra människor som synligt har det mycket sämre ställt. Vad kan detta bero på? En av orsakerna tror jag är den att vi inte har samma gemenskap och sammanhållning människor emellan som det funnits tidigare. Förr hjälpte man varandra mycket mer och hade tid att umgås med varandra. Nuförtiden är det vanligt att man har så bråttom hela tiden att man knappt hinner stanna upp och fråga hur den andra mår. Det är också viktigt att faktiskt stanna upp och lyssna på vad känslan bakom orden är.

Upplever att jag själv speciellt då jag insjuknade i min ätstörning, skulle ha önskat,att någon skulle ha kommit fram till mig o frågat "hur mår du egentligen?" och verkligen velat lyssna till vad jag svarar.
Upplevde många gånger att ingen märkte mig, inte fast jag många gånger måste ha sett mycket trött och ledsen ut. Tycker det berättar mycket om hur dagens människor fungerar. Alla tänker så mycket på sig o sitt att de inte hinner se människor de har runt omkring sig.

I maj 2009 fick jag komma in på en avdelning för personer med ätstörningar. Ungerfär en vecka innnan det hade en arbetskompis kommit fram till mig och frågat om han får krama mig, eftersom han upplevde att jag behövde en kram.Den situationen har stannat i mitt huvud som en väldigt betydelseful händelse. Det var första gången någon verkligen såg mig. Han märkte att allt inte var som det skulle vara. Denna underbara kille är idag min kära man. Han har med sin kärlek gjort mig minst 1000 gånger starkare. Utan honom tror jag inte jag skulle skriva det här idag.

Lyckan kommer inifrån oss själva. Vår egen inställning och våra egna tankar påverkar hur vi kan, eller inte kan känna lycka.
Har tidigare tänkt väldigt fula tankar om mig själv. Jag har sätt mig som oduglig och otillräcklig. Tankarna har gjort mig mycket sjuk.
Det bärande kraften hos mig, och den som säkert gjorde frisk var nog det att jag alltid, hur svårt jag än har haft det har haft ett litet litet hopp inom mig. Detta lilla hopp har gjort att jag orkat kämpa, fast det varit helt förjävligt tungt ibland..

Har insett att jag faktiskt  själv har makten över mina egna tankar!! Jag kan altid välja hur jag tänker om saker. Jag kan vara missnöjd och nedstämd  eller välja att se det positiva i det som sker. Jag får vara lycklig & tacksam över allt det fina jag har runt omkring mig.


Alina






Ei kommentteja:

Lähetä kommentti